och kråkan kraxar vidare

Jag blir snart galen på att inte kunna prata ordentligt. Jag vet att det bästa är att vila rösten men det är inte helt lätt faktiskt. Helt plötsligt kommer jag på en massa saker som jag måste prata om.

Jag har sovit några timmar till och känner mig lite bättre i alla fall och nu är det hög tid att skriva lite. Jag har gjort i ordning en kopp te med honung i. Ett desperat försök att få tillbaka rösten men det enda det resulterar i är att teet är så himla sött så att jag nästan mår illa.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0