as close as u can get

Jäkla hicka som flög på mig all of a sudden! Sjukt dålig stil. Igår var en skräpdag, idag är en lite bättre dag. Jag börjar fundera på om det kan vara så att det snart är dags för den månatliga förbannelsen som drabbar oss kvinnor. Jag har ju en tendens att bli på fruktansvärt dåligt humör då,snudd på depressionsvarning faktiskt. Min psykolog som jag gick hos under första graviditeten sa att man kunde knapra antidepressiva några dagar i månaden för att mildra pms-besvären. Men jag vet inte om jag är så himla sugen på såna, jag tycker att jag har knaprat min beskärda del av den varan, men tänk om det skulle vara så enkelt att det är där skon klämmer. Det är ju verkligen några dagar varje månad som jag mår skit rent ut sagt. Kanske ska forska vidare i det där ändå, jag får se.

Jag skulle så väldigt gärna vilja skryta om hur duktig jag har varit den här veckan och tränat 100 gånger och sånt men tyvärr så har jag inte tränat en enda gång. Jag har åkt på någon mesförkylning, jag känner mig lite lagom halvrutten men inte tillräckligt för att bädda ner mig men tillräckligt för att känna att orken tryter. Jobbigt, kan jag inte ens få en riktig förkylning? Det tyder tydligen på taskig grundkondition att bli förkyld ofta. Det kan jag köpa, att jag inte är den mest vältränade här i världen men när fan ska jag hinna träna upp grundkonditionen när jag bara hinner träna 5-6 pass innan jag blir förkyld?!

Nu fick jag en bajsblöja att ta hand om...