as close as u can get

Dagen är inte ens slut än och jag tycker redan att den har varit för mycket! Filip vaknade i morse strax efter åtta, jag gnäller inte för det men sen dess har han vrålat i omgångar ända tills han somnade av ren utmattning för kanske en timme sen. Herre gud vad jag har dåligt med tålamod när han håller på så. Ingenting funkade, men han käkade gröt och slurpade i sig 200 ml välling och fortsatte att vråla. Jag kom på att det var en stund sen som vi fick ett "äckligt" blöjpaket och tänkte att han kanske har ont i magen. Så, Erik brummar iväg till affären (med bilen som är fixad) och shoppar katrinplommonpuré. När jag skulle försöka få i Filip den bajsfärgade purén (ni som har barn vet hur disgusting den ser ut) så börjar han att kvälja som fan och sen fontänspyr han som en dåre, min tröja, mina byxor och mina älskade raggisar! Mina raggisar, fattar ni, jag håller på att förfrysa tårna här hemma för det är svinkallt på golvet. Mysigt värre! Hoppas verkligen att lilleman är på bättre humör när han vaknar upp. Jag fattar inte vem det är som inte vill att jag ska bli klar med mitt examensarbete egentligen. Varenda gång jag har gett mig fan på att sätta mig och tokköra flera timmar i sträck så händer det något som sätter käppar i hjulet för mig. Det GÅR inte att koncentrera sig på att skriva när Filip sitter och illvrålar nånstans i huset och nu när han sover så sitter jag bara och är nervös för hur han ska vara när han vaknar. Jag lider verkligen med de som har/haft kolikbarn, hur överlever man dagar eller månader i sträck när jag inte ens orkar med en förmiddag? Johan åkte ut ur Idol igår, me like! Spånigare människa får man fan leta efter. När vi var på Gran Canaria i höstas, samtidigt som Idolerna, så fick vi inte något speciellt smart intryck av unge herr Palm! Heja Kevin!