Okej då!
Efter lite diverse klagomål på att det råder extremtorka här på bloggen så får jag väl ta mig i kragen och uppdatera lite. Grejen är ju den att det inte finns så mycket att uppdatera. Är man föräldraledig så är man, det blir inte mer spännande än blöjbyten, hämtning och lämning på förskola (väldigt pk jag är va!), blanda en flaska ersättning där, värma lite burkmat här, byta en blöja till, laga lite mat, slösurfa lite osv. Jo, en väldigt raffinerande sak har inträffat, Fillepille har fått sin första tand! Halleluja praise the lord, tänk om ni alla hade gått miste om den informationen, vilken tur att jag fick för mig att uppdatera bloggen just idag!
Jag och granne M har blivit riktiga hurtbullar, ute och knatar flera dagar i veckan då hon inte jobbar dag och hoppar och skuttar på Friskis en eller två kvällar i veckan när hon inte jobbar kväll. Ett evigt pusslande med tider men vi får ihop det. I söndags var vi ut på en stärkande promenad med våra tuffa stavar, herre gud vad vi traskade på. Traska är i och för sig fel ord, halvspringa beskriver verkligheten lite bättre. Men, men, skam den som ger sig, i och med all motion och lite smärre kostförbättringar så kan jag notera en viktminskning på 3,9 kg på tre veckor,inte illa pinkat måste jag säga. Den här gången ska jag ta mig hela vägen dit jag vill, jag vill inte vara en halv- eller helslapp tvåbarnsmorsa på 30 år. Jag ska ju vara superheta Tessan som jag var förr i tiden. Jag är ju i och för sig alltid het, men det går ju alltid att bli hetare!
Haha, vad bra jag är.
Så, nu när jag jobbat upp mitt ego så måste jag raskt plocka ner mig själv på jorden och erkänna att jag har ångest x 5000 för mitt examensarbete. Jag har börjat rycka i lite trådar så snart är jag nog på gång ordentligt. Det är bara så fasligt svårt att få till det. På dagarna får jag typ ingen tid alls till att skriva och på kvällarna tycker jag att jag har varit så duktig som gjort en massa annat på dagen att jag kan slappa på soffan. Jag måste verkligen skärpa till mig, jag kan inte slänga 3,5 års utbildning i sjön bara för att jag är så jävla lat och inte orkar med sista rycket. Egentligen var det ju faktiskt Fillepille som inte höll tidsplaneringen. Först och främst föll det mig inte riktigt in att jag faktiskt kunde bli gravid direkt, Ida tog ändå tre månader på sig att bli till och dessutom så hade jag tänkt att Filip kanske skulle ligga kvar i magen tiden ut, men nej då, han brås på sin syster och gillade inte alls tanken på att ligga i magen för länge. Ida ville ut 2,5 vecka för tidigt och Filip blev så uttråkad till sist så han skulle prompt ut 3,5 vecka för tidigt. I och för sig skönt att slippa de sista dryga veckorna (jag drar den slutsatsen eftersom många gravida klagar väldigt mycket på just de sista veckorna).
Skit samma, exjobbet ska bli klart,snart... annars blir jag ond på mig själv. Därför ska jag pyssla med det nu istället för att ordbajsa här.
Ha det tills nästa gång. Förhoppningsvis kanske jag uppdaterar lite mer frekvent än varannan vecka hädanefter =)
Jag och granne M har blivit riktiga hurtbullar, ute och knatar flera dagar i veckan då hon inte jobbar dag och hoppar och skuttar på Friskis en eller två kvällar i veckan när hon inte jobbar kväll. Ett evigt pusslande med tider men vi får ihop det. I söndags var vi ut på en stärkande promenad med våra tuffa stavar, herre gud vad vi traskade på. Traska är i och för sig fel ord, halvspringa beskriver verkligheten lite bättre. Men, men, skam den som ger sig, i och med all motion och lite smärre kostförbättringar så kan jag notera en viktminskning på 3,9 kg på tre veckor,inte illa pinkat måste jag säga. Den här gången ska jag ta mig hela vägen dit jag vill, jag vill inte vara en halv- eller helslapp tvåbarnsmorsa på 30 år. Jag ska ju vara superheta Tessan som jag var förr i tiden. Jag är ju i och för sig alltid het, men det går ju alltid att bli hetare!
Haha, vad bra jag är.
Så, nu när jag jobbat upp mitt ego så måste jag raskt plocka ner mig själv på jorden och erkänna att jag har ångest x 5000 för mitt examensarbete. Jag har börjat rycka i lite trådar så snart är jag nog på gång ordentligt. Det är bara så fasligt svårt att få till det. På dagarna får jag typ ingen tid alls till att skriva och på kvällarna tycker jag att jag har varit så duktig som gjort en massa annat på dagen att jag kan slappa på soffan. Jag måste verkligen skärpa till mig, jag kan inte slänga 3,5 års utbildning i sjön bara för att jag är så jävla lat och inte orkar med sista rycket. Egentligen var det ju faktiskt Fillepille som inte höll tidsplaneringen. Först och främst föll det mig inte riktigt in att jag faktiskt kunde bli gravid direkt, Ida tog ändå tre månader på sig att bli till och dessutom så hade jag tänkt att Filip kanske skulle ligga kvar i magen tiden ut, men nej då, han brås på sin syster och gillade inte alls tanken på att ligga i magen för länge. Ida ville ut 2,5 vecka för tidigt och Filip blev så uttråkad till sist så han skulle prompt ut 3,5 vecka för tidigt. I och för sig skönt att slippa de sista dryga veckorna (jag drar den slutsatsen eftersom många gravida klagar väldigt mycket på just de sista veckorna).
Skit samma, exjobbet ska bli klart,snart... annars blir jag ond på mig själv. Därför ska jag pyssla med det nu istället för att ordbajsa här.
Ha det tills nästa gång. Förhoppningsvis kanske jag uppdaterar lite mer frekvent än varannan vecka hädanefter =)
Kommentarer
Trackback
